The amount of straw for growing-finishing pigs considering the reduction of time spent in manipulative behavior

The behavior of rooting and digging is highly motivated in the pig. The motivation to perform this exploratory behavior is not reduced even after the dietary requirement has been fulfilled through feeding. The aim of this study was to identify the minimal amounts of straw needed to satisfy pig motivation for manipulation and reduce to a minimum the manipulating behavior of pigs directed toward pen mates. To determine the minimal amount of straw needed for conventional growing-finishing pigs, a study using 168 pigs provided with 7 different amounts of straw (20, 40, 60, 80, 100, 200 or 300 grams/ pig/ day) was performed. The straw was provided either once or four times per day. Behavior observations were made using focal animal sampling and continuous recording for one hour between 9 and 10 am and between 3 and 4 pm. The time spent by the pigs manipulating straw increased over 10% ranging up to 27% in all the pens receiving over 200g of straw per day compared to the range from 4-22% in pens receiving 20-100g of straw. Meanwhile, the time spent in redirected behavior decreased below 5% in all the pens receiving over 200g of straw per day. No significant differences were found when comparing pens provided with straw once or four times per day

Prevalence, associated factors and outcomes of pressure injuries in adult intensive care unit patients: the DecubICUs study

Funder: European Society of Intensive Care Medicine; doi: http://dx.doi.org/10.13039/501100013347Funder: Flemish Society for Critical Care NursesAbstract: Purpose: Intensive care unit (ICU) patients are particularly susceptible to developing pressure injuries. Epidemiologic data is however unavailable. We aimed to provide an international picture of the extent of pressure injuries and factors associated with ICU-acquired pressure injuries in adult ICU patients. Methods: International 1-day point-prevalence study; follow-up for outcome assessment until hospital discharge (maximum 12 weeks). Factors associated with ICU-acquired pressure injury and hospital mortality were assessed by generalised linear mixed-effects regression analysis. Results: Data from 13,254 patients in 1117 ICUs (90 countries) revealed 6747 pressure injuries; 3997 (59.2%) were ICU-acquired. Overall prevalence was 26.6% (95% confidence interval [CI] 25.9–27.3). ICU-acquired prevalence was 16.2% (95% CI 15.6–16.8). Sacrum (37%) and heels (19.5%) were most affected. Factors independently associated with ICU-acquired pressure injuries were older age, male sex, being underweight, emergency surgery, higher Simplified Acute Physiology Score II, Braden score 3 days, comorbidities (chronic obstructive pulmonary disease, immunodeficiency), organ support (renal replacement, mechanical ventilation on ICU admission), and being in a low or lower-middle income-economy. Gradually increasing associations with mortality were identified for increasing severity of pressure injury: stage I (odds ratio [OR] 1.5; 95% CI 1.2–1.8), stage II (OR 1.6; 95% CI 1.4–1.9), and stage III or worse (OR 2.8; 95% CI 2.3–3.3). Conclusion: Pressure injuries are common in adult ICU patients. ICU-acquired pressure injuries are associated with mainly intrinsic factors and mortality. Optimal care standards, increased awareness, appropriate resource allocation, and further research into optimal prevention are pivotal to tackle this important patient safety threat

Correction to: Prevalence, associated factors and outcomes of pressure injuries in adult intensive care unit patients: the DecubICUs study

The original version of this article unfortunately contained a mistake

Prevalence, associated factors and outcomes of pressure injuries in adult intensive care unit patients: the DecubICUs study

Funder: European Society of Intensive Care Medicine; doi: http://dx.doi.org/10.13039/501100013347Funder: Flemish Society for Critical Care NursesAbstract: Purpose: Intensive care unit (ICU) patients are particularly susceptible to developing pressure injuries. Epidemiologic data is however unavailable. We aimed to provide an international picture of the extent of pressure injuries and factors associated with ICU-acquired pressure injuries in adult ICU patients. Methods: International 1-day point-prevalence study; follow-up for outcome assessment until hospital discharge (maximum 12 weeks). Factors associated with ICU-acquired pressure injury and hospital mortality were assessed by generalised linear mixed-effects regression analysis. Results: Data from 13,254 patients in 1117 ICUs (90 countries) revealed 6747 pressure injuries; 3997 (59.2%) were ICU-acquired. Overall prevalence was 26.6% (95% confidence interval [CI] 25.9–27.3). ICU-acquired prevalence was 16.2% (95% CI 15.6–16.8). Sacrum (37%) and heels (19.5%) were most affected. Factors independently associated with ICU-acquired pressure injuries were older age, male sex, being underweight, emergency surgery, higher Simplified Acute Physiology Score II, Braden score 3 days, comorbidities (chronic obstructive pulmonary disease, immunodeficiency), organ support (renal replacement, mechanical ventilation on ICU admission), and being in a low or lower-middle income-economy. Gradually increasing associations with mortality were identified for increasing severity of pressure injury: stage I (odds ratio [OR] 1.5; 95% CI 1.2–1.8), stage II (OR 1.6; 95% CI 1.4–1.9), and stage III or worse (OR 2.8; 95% CI 2.3–3.3). Conclusion: Pressure injuries are common in adult ICU patients. ICU-acquired pressure injuries are associated with mainly intrinsic factors and mortality. Optimal care standards, increased awareness, appropriate resource allocation, and further research into optimal prevention are pivotal to tackle this important patient safety threat

Beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet och kunskap vid vård av patienter med delirium : En litteraturstudie

Delirium är en allvarlig komplikation hos främst äldre men drabbar även alla åldrar. Delirium är i sig associerat med en sämre prognos och högre mortalitet, innebär ofta en längre vårdtid samt utgör många gånger ett stort obehag för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan känner igen delirium och vet hur det ska handläggas. Andelen äldre ökar i hela världens population som kan leda till dilemman i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården och ökat vårdlidande för patienten samt att dessa förändringar kommer att påverka den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Det är sjuksköterskans ansvar att möta denna patientgrupp med rätt kunskap, verktyg och kliniska färdigheter. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av och kunskap om att vårda patienter med delirium. En litteraturöversikt har här valts som metod för att kunna besvara syftet. 11 artiklar utgör resultatdelen. Två huvudteman framkom som gavs titlarna “Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med delirium” och “Sjuksköterskans redskap för prevention och behandling”. Under dessa teman kunde vi utröna sex stycken subteman, “ Att vårda med närvaro”, Sjuksköterskans känslor om att vårda denna patientgrupp”, “Sjuksköterskans syn på patienten som lider av delirium”, “Sjuksköterskans samarbete med andra yrkeskategorier och anhöriga”, “Förbättra vårdandet genom utbildning” och “Sjuksköterskans redskap i form av bedömningsinstrument och klinisk blick”. Resultatet visar att en närvaro av sjuksköterskan hos patienten ger positiva effekter i form av minskat vårdlidande och en delaktighet för patienten. I stress tenderar sjuksköterskan att inte se patienten som en helhet utan som ett objekt. Sjuksköterskan kan förebygga uppkomsten av delirium genom att använda sig utav olika redskap samt genom kontinuerlig utbildning för en god och säker vård

“A Difficult Group to Meet from a Psychiatric Perspective” : The psychiatric staff's experiences of nursing for patients with gender dysphoria

Bakgrund: Könsdysfori är en beskrivande term som redogör för individens känslo- eller tankemässiga missnöje med det kön som tilldelats vid födseln vilket medför ett lidande för individen. Personer med könsdysfori har hög förekomst av samtidiga psykiatriska diagnoser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personal inom psykiatrin erfar omvårdnaden av personer med könsdysfori. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tio respondenter arbetandes inom psykiatrisk öppenvård och slutenvård. Materialet har analyserats med tematisk innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att patientgruppen kan upplevas som utmanande att möta utifrån olika aspekter. Detta är delvis kopplat till personalens vilja att ge god vård och bidra till minskat lidande för patienterna samtidigt som personalen ofta känner osäkerhet i mötena. Omvårdnadshandlingar sker främst via samtal och psykiatripersonalen visar delvis förståelse för patientens livsvärld och lidande. Utöver detta framkommer det också att personalen upplever kunskapsbrist och ser ett behov av ökad kunskap. Konklusion: Att möta patienter med könsdysfori kan upplevas komplext och svårt. Inom vården finns en okunskap som sannolikt adderar till redan befintligt stigma. Dock utförs omvårdnadshandlingar som ligger i linje med aktuell forskning samt nationella och internationella riktlinjer.Background: Gender dysphoria is a descriptive term that describes the individual's emotional or mental dissatisfaction with the gender assigned at birth, which causes suffering for the individual. People with gender dysphoria have a high incidence of concomitant psychiatric diagnosis. Aim: The purpose of the study was to describe how staff in psychiatry experience the care of people with gender dysphoria. Method: Qualitative study with semi-structured interviews. The sample consisted of ten respondents working in psychiatry. The material has been analyzed using thematic analysis. Results: The results shows that the patient group can be experienced as challenging to meet based on different aspects. This is partly linked to the staff's willingness to provide good care and contribute to reduced suffering for the patients, while the staff often feel insecurity. Nursing actions take place mainly through conversations and the psychiatric staff show a partial understanding of the patient's lifeworld and suffering. In addition to this, it also appears that the staff experience a lack of knowledge and sees a need for increased knowledge. Conclusion: Meeting patients with gender dysphoria can be experienced as complex and difficult. Healthcare services sometimes lacks knowledge that probably adds to an already existing stigma. However, to some extent nursing actions are delivered in line with current research as well as national and international guidelines

Att åldras i Norden : En kartläggning av strategier och initiativ för aktivt och hälsosamt åldrande i de nordiska länderna

Inkludera fler äldre vuxna i arbetet med äldrefrågor, både på en lokal och nationell nivå. Den äldre befolkningen ska inte enbart vara med och planera i politiska processer utan också exempelvis när det gäller stadsutveckling och utveckling av välfärdsteknologi. Bland annat detta konstateras i Nordens välfärdscenters rapport Att åldras i Norden - En kartläggning av strategier och initiativ för aktivt och hälsosamt åldrande i de nordiska länderna. Rapporten lyfter fram vilka visioner och strategier de nordiska länderna har för aktivt och hälsosamt åldrande och beskriver den nationella och regionala nivån, goda lösningar på lokal nivå och vilka aktörer som arbetar med frågorna. I kartläggningen ingår också hur arbetet följs upp med kvantitativa och kvalitativa mått. Rapporten har fokus på fyra områden: åldersvänliga städer och samhällen i Norden, åldersintegrerade mötesplatser och generationsövergripande bostadsmiljöer, motverka ensamhet och social isolering samt aktivt och hälsosamt åldrande med hjälp av välfärdsteknologi

Olika mängder halm till slaktgrisar

Halm har tydliga positiva effekter för slaktgrisars välbefinnande. Informationen, om vilken mängd av halm som krävs för att uppnå dessa positiva effekter, är dock bristfällig. Målsättningen med det utförda projektet var att få fram underlag kring vilka halmmängder som bör ges till slaktgrisar i konventionella inhysningssystem. Totalt ingick tre slaktgrisomgångar med 14 boxar per omgång. Sju olika halmmängder (20, 40, 60, 80, 100, 200 och 300 gram/slaktgris/dag), som tilldelades som en (kl. 10.00) alternativt fyra givor (kl. 10.00, 12.00, 14.00 och 16.00), jämfördes. Grisar som fick 200 eller 300 gram halm/gris/dag spenderade mer tid med att manipulera halm än de grisar som fick 20-100 gram halm/gris/dag. Grisar som fick 20 - 100 gram halm/gris/dag visade mer omriktat beteende än grisar som fick 200 eller 300 gram halm/gris/dag. "Gränsgivan", då man minskar de negativa beteendena, tycktes i denna studie ligga vid mellan 100 och 200 gram halm/gris/dag. Vid högre halmgivor registrerades inga extra fördelar avseende de negativa beteendena medan förekomsten av undersökande beteenden ökade. Vid små halmgivor visade de grisar, som fick sin halm uppdelad på fyra tillfällen, mer omriktat beteende än grisar som fick samma mängd vid bara ett tillfälle. Slutsatsen av studien är att mängden halm bör ligga mellan 100 - 200 gram/gris/dag om man enbart tar hänsyn till negativa beteenden hos grisen, men minst 300 g om man tar hänsyn till grisens behov av att undersöka sin omgivning

Adaptation stratégique en mémoire épisodique au cours du vieillissement : rôle de la personnalité et du contrôle exécutif

Le déficit stratégique lié à l’âge contribue au déclin mnésique observé au cours du vieillissement. Différents facteurs seraient susceptibles d’expliquer ce lien entre déficit stratégique et déclin de la mémoire épisodique comme le déficit exécutif observé chez les adultes âgés mais aussi certaines dimensions de la personnalité qui semblent influencer aussi bien la mémoire que les fonctions exécutives. L’objectif de cette étude était de tester l’hypothèse selon laquelle la difficulté à auto-initier des stratégies avec l’avancée en âge pourrait partiellement s’expliquer par le déclin exécutif et certains traits de personnalité. Des adultes jeunes et âgés ont mémorisé des paires de mots dans deux conditions (lecture : crayon-papier et production : table-cha--) avant d’effectuer une épreuve de rappel indicé (table- ?). Cette épreuve était répétée lors d’un second essai (liste différente). Les participants ont également réalisé un test de flexibilité (Plus-Minus) pour mesurer le fonctionnement exécutif et rempli un questionnaire de personnalité (Big V) pour évaluer la dimension « ouverture ». Les résultats ont confirmé l’effet classique de l’âge sur la mémoire et la flexibilité. Ils ont également montré que chez les jeunes, l’effet production (meilleur rappel des mots produits que des mots lus) disparaît au 2ème essai, ce qui témoigne d’un changement de stratégies entre les deux essais. Au contraire, les adultes âgés changeaient moins de stratégies entre les deux essais et n’augmentaient donc pas autant leur score de rappel de mots lus au second essai. Une analyse de régression a montré que ce score était déterminé par (1) la flexibilité (p < .001), (2) l’ouverture (p<.01), et (3) l’âge, qui y contribue de façon marginale (p=.09). Cette étude confirme que les adultes âgés ont des difficultés à adapter leurs stratégies d’encodage et que ce déficit s’explique principalement par un déficit de flexibilité et un faible niveau d’ouverture